{"id":32264,"date":"2019-11-26T01:08:09","date_gmt":"2019-11-26T09:08:09","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.kinsta.site\/?p=56417"},"modified":"2022-12-05T16:09:48","modified_gmt":"2022-12-05T16:09:48","slug":"google-cloud-network","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/staging.kinsta.site\/se\/blog\/google-cloud-network\/","title":{"rendered":"Google Cloud Platform-n\u00e4tverket Premiumniv\u00e5 vs Standardniv\u00e5"},"content":{"rendered":"

I dagens hets f\u00f6r att snabba upp webbplatsernas laddningstid, \u00e4r varje millisekund viktig. Teamet p\u00e5 Kinsta testade och studerade webbplatshastighetes effekt<\/a> p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljning, konverteringar, anv\u00e4ndarupplevelse och anv\u00e4ndarengagemang.<\/p>\n

Men det finns en varning. \u00c4ven om optimering av webbplatser \u00e4r viktigt f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrad hastighet, \u00e4r det inte den enda aspekten vi b\u00f6r titta p\u00e5. H\u00e5rdvaru- och n\u00e4tverksinfrastrukturen som st\u00f6der v\u00e5r webbplats och ansluter den till v\u00e5ra bes\u00f6kare spelar roll.<\/p>\n

Idag diskuterar vi varf\u00f6r Googles investera en massa pengar i sin n\u00e4tverksinfrastruktur, och n\u00e5gra av skillnaderna mellan Google Cloud Platforms premiumn\u00e4tverk och standardn\u00e4tverk.<\/p>\n

<\/div><\/kinsta-auto-toc>\n

Bandbredd och Latens (nyckelkriterier f\u00f6r Hosting-infrastrukturens prestanda)<\/h2>\n

Innan vi dyker ner i detaljerna om Google Clouds n\u00e4tverk, \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6ljande tv\u00e5 begrepp: bandbredd och latens.<\/p>\n

Bandbredd \u00e4r genomstr\u00f6mningskapaciteten i n\u00e4tverket, m\u00e4tt i Mbps; medan latens \u00e4r f\u00f6rseningen eller summan av alla f\u00f6rseningar som olika routrar l\u00e4ngs v\u00e4gen l\u00e4gger till v\u00e5ra webbf\u00f6rfr\u00e5gningar och svar.<\/p>\n

Bildligt talat kan bandbredd eller genomstr\u00f6mning avbildas som en vattenslangs kapacitet f\u00f6r att till\u00e5ta en viss volym vatten str\u00f6mma fram per sekund. Latens kan j\u00e4mf\u00f6ras med f\u00f6rdr\u00f6jningen fr\u00e5n det \u00f6gonblick som vattenr\u00f6ret \u00f6ppnas tills det b\u00f6rjar fl\u00f6da igenom.<\/p>\n

P\u00e5 grund av den lilla overheaden f\u00f6r att uppr\u00e4tta anslutningen mellan olika routrar, l\u00e4gger varje ”hopp” l\u00e4ngs v\u00e4gen till en liten m\u00e4ngd latens till de slutliga f\u00f6rfr\u00e5gningarna och svaren.<\/p>\n

S\u00e5 ju st\u00f6rre distans mellan bes\u00f6karen och servern d\u00e4r webbplatsen \u00e4r hostad, desto st\u00f6rre blir latensen. Och ju mer fragmenterat n\u00e4tverket \u00e4r, desto st\u00f6rre latens.<\/p>\n

Vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss detta genom att anv\u00e4nda ett verktyg som heter traceroute<\/a>, eller tracert<\/a> p\u00e5 windows. I f\u00f6ljande sk\u00e4rmdumpar anv\u00e4nde vi det f\u00f6r att inspektera routingf\u00f6rseningar av tv\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gningar, gjorda fr\u00e5n Europa. Specifikt:
\nen till weibo.com:<\/p>\n

\"Weibo.com\"
Weibo.com<\/figcaption><\/figure>\n

och en annan till bbc.co.uk:<\/p>\n

\"Bbc.co.uk\"
Bbc.co.uk<\/figcaption><\/figure>\n

Som vi f\u00f6rv\u00e4ntade oss \u00e4r antalet hopp till webbplatsen i Kina n\u00e4stan 2x st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6r den europeiska. S\u00e5 det \u00e4r den extra latensen j\u00e4mf\u00f6rt med en beg\u00e4ran till en webbplats hostad i Storbritannien.<\/p>\n

De tre kolumnerna som tracert visar representerar tre roundtrips (RTT). Varje rad representerar olika routrar eller hopp l\u00e4ngs v\u00e4gen. De har ofta webbadresser som hj\u00e4lper oss att avg\u00f6ra var den specifika routern finns.<\/p>\n

Roundtrip-tiden till routrar i Kina \/ Hong Kong tar n\u00e4ra en tredjedel av en sekund.<\/p>\n

Vi anv\u00e4nde pingdom-verktyg<\/a> f\u00f6r att ladda en webbplats hostad i London fr\u00e5n Pingdoms Australien-plats, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka fastst\u00e4lla den andel som n\u00e4tverket har i de totala laddningstiderna f\u00f6r en webbplats.<\/p>\n

\"Exempel
Exempel p\u00e5 laddningstider<\/figcaption><\/figure>\n

Detta \u00e4r data f\u00f6r en liten CSS-fil som laddas i detta testscenario. Anslutningsdelen har den h\u00f6gsta andelen i att ladda den h\u00e4r resursen, f\u00f6ljt av SSL och v\u00e4ntetiden. Hela tiden upp till, och inklusive v\u00e4ntetiden, tillsammans, \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd som time to first byte (TTFB<\/a>), vilket inkluderar n\u00e4tverkslatens.<\/p>\n

N\u00e4r Internetleverant\u00f6rer annonserar Internetanslutningens hastighet annonserar de vanligtvis sin bandbredd (”slangens bredd”, kommer du ih\u00e5g?) vilket verkligen inte \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hastighet<\/a>. Att \u00f6ka r\u00f6rets bredd kan bara \u00f6ka webbplatsens hastighet till en viss grad. Det \u00e4r mer anv\u00e4ndbart om vi beh\u00f6ver skicka en stor m\u00e4ngd data per sekund, som n\u00e4r vi str\u00f6mmar HD-videoinneh\u00e5ll. Men f\u00f6r anv\u00e4ndare som spelar multiplayer-spel online i realtid, kommer latens att betyda mycket mer.<\/p>\n

Mike Belshe, en av samf\u00f6rfattarna i HTTP\/2<\/a>-specifikationen och SPDY-protokollet, gjorde en analys<\/a> av effekten av \u00f6kad bandbredd p\u00e5 webbplatsladdningshastighet vs effekten av minskad latens p\u00e5 webbplatsladdningshastigheten.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r Belshes resultat i ett fint diagram :<\/p>\n

\"Laddningstid\/bandbreddsf\u00f6r\u00e4ndringar
Laddningstid\/bandbreddsf\u00f6r\u00e4ndringar vs laddningstid\/latensf\u00f6r\u00e4ndringar<\/figcaption><\/figure>\n

Det b\u00f6r vara tydligt att f\u00f6rb\u00e4ttra webbplatsens hastighet genom att \u00f6ka bandbredden inte \u00e4r det mest effektiva s\u00e4ttet att n\u00e5 b\u00e4ttre prestanda. \u00c5 andra sidan, genom att minska RTT (roundtrip-tiden) eller latens, kan vi se konsekventa f\u00f6rb\u00e4ttringar av sidladdningstiden<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4tverk vs Internet Peering vs Transit<\/h2>\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5rt \u00e4mne lite b\u00e4ttre m\u00e5ste vi f\u00f6rklara grunderna i Internettopologi. I sin k\u00e4rna best\u00e5r det globala internet av flera globala, regionala och lokala n\u00e4tverk.<\/p>\n

R\u00e4knat 2018 finns det mer \u00e4n 60 000<\/a> AS (autonoma system).\u00a0Dessa n\u00e4tverk tillh\u00f6r regeringar, universitet, Internetleverant\u00f6rer.<\/p>\n

Bland dessa skiljer vi Niv\u00e5 1, Niv\u00e5 2 och Niv\u00e5 3-n\u00e4tverk \u00e5t. Dessa niv\u00e5er representerar varje n\u00e4tverks oberoende av internet som helhet.<\/p>\n